Hur blir man en vinnare?
Trav är en bred sport i Sverige som lockar en stor publik, fullt jämförbar med både fotboll och ishockey. Varje dag året runt, förutom jul och nyår, är det travtävlingar på någon av landets 26 permanenta banor.

I travsporten har man rena tävlingshästar som har sitt ursprung från den amerikanska varmblodiga nyttotravaren. Det finns även kallblodiga travare som avlats fram från den nordsvenska brukshästen.

Svensk travsport håller absolut världsklass. Våra hästar och kuskar har nått stora internationella framgångar. USA, Frankrike, Norge, Danmark, Finland, Tyskland och Italien har trav av högsta klass.

Förberedelser
Grunden till att bli en vinnare på trav är att förbereda sig mycket noga. Att läsa så mycket om trav man någonsin kommer över. Läs gärna Trav & Galoppronden, V75-guiden, Expressen och Aftonbladets spelbilagor, DN, SvD m.fl. ordentligt inför en travomgång. Använd också det 'riktiga' banprogrammet. Nöj dig inte med gratisprogrammet som finns att få hos alla ombud. Banprogrammet är mera utförligt, där kan du bl a se hästens fem senaste starter i stället för de tre senaste o s v. I banprogrammet kan du även se hästens härstammning.

Efterhand, när du vunnit mera insikt i travsporten och börjar få egna erfarenheter av hästarnas bakgrund, form m m, är det faktiskt bra att under måndag via text-TV eller via kvällstidningarna kontrollera aktuella hästar till start på "rena" startlistor. Intensivt studium av olika travexperters rankinglistor och kommentarer i början av veckan kan ibland "felprogrammera" en spelare och få honom att blunda för vissa hästar och undermedvetet överskatta andra hästar.

Studera programmet
När gratisprogrammet, eller ännu hellre banprogrammet, har kommit till ditt spelombud skall du ägna det ett noggrant studium. Gör din egen ranking på grundval av ditt eget studium, utan påverkan utifrån. När du själv bestämt dig för vilka hästar du anser starta med vinstchans, kan du börja fingranska andra experters synpunkter. Kom ihåg, att tidningarnas experttips grundar sig på ett snabbt inläsningsförlopp och på framtagandet av rankinglistor under tidspress.

Det finns inga "självklara" spikar, men det finns hästar som på goda grunder kan antas vinna ett visst lopp. Besök gärna travbanan och observera hur hästarna travar. Försök ta reda varför hästen travade som den gjorde. Titta också på videoupptagningar efter loppet. Om du inte har möjlighet att besöka banan bör du läsa de löpningsreferat som finns i dagstidningarna dagen efter loppen. Tänk på att en häst som blev sjua och oplacerad i ett lopp kanske inte alls var så dålig. Hästen kan nämligen ha suttit instängd med alla krafterna kvar. Då kan den vara mycket pigg till nästa start.

Värmingar, provstarter
Har man tid att besöka banan och studera 'värmningarna' (provstarter m.m.) innan själva tävlingarna, kan man få mycket värdefulla tips. Försök bilda dig en uppfattning om huruvida hästen verkar på alerten. Om hästen travar bra, om den har spetsade öron och om svansen står som en kvast. En häst som galopperar upprepat under uppvärmningen är givetvis ingen favorit. Ser man hästar som springer riktigt fort på en långsida eller på ett varv under uppvärmningen kan det vara ett tecken på att hästen är i toppform.

Konkurrensen
En annan mycket viktig detalj är att studera i vilken konkurrens hästarna tävlat i tidigare. På storbanor som Solvalla och Åby är det naturligtvis mycket hårdare konkurrens än på småbanor som t ex Bollnäs och Åmål m.fl. Resor och övernattningar kan vara besvärligt för en del hästar. En lång resa kan sitta i benen på hästen. Många hästar äter också mycket sämre när de byter till en främmande miljö. En häst som startar på hemmabana har oftast fördel.

Stolopp
Ston bör alltid bedömas försiktigt med tanke på deras brunst till och från. Ett gott råd är att aldrig 'spika' en häst i stodivisionen, speciellt inte på 1640 m. Detta beror på att stonas formkurvor är så skiftande beroende på brunst. Kom också ihåg att ston som möter hingstar i loppen oftast drar det kortaste strået.

Orutinerade hästar (hästar med få starter) måste också bedömas försiktigt. Särskilt när de möter äldre och mer rutinerade hästar. En 3-årig häst kan skifta mer i form än en äldre häst.

Segerprocent
Segerprocenten är också en viktig detalj i rankingarbetet. Hästar med hög segerprocent är alltid värda att ta med på kupongen. En del hästar har mycket svårt att vinna lopp. De hänger med i tempot men har mycket svårt att komma med nosen först över linjen. Man brukar säga att dessa hästar är oärliga och inte ger sitt allra yttersta i en slutstrid. Hästen saknar vad man kallar 'löphuvud'. Hästar av denna typ brukar ha en segerprocent ungefär så här: 30 starter, 1 vinst, 7 andra och 11 tredjeplaceringar.

Rapporterad
Noteras bör också när en häst blivit rapporterad. Detta kan man se i banprogrammet (ett r är då noterat efter resultattiden). Har inte banfunktionären som utdömt rapporteringen gjort en total felbedömning av hästen, så kan det vara en indikation på att hästen är på väg ned i formkurvan. Rapportering kan också betyda att hästen känner av någon skavank, hasen kan ömma och hästen travar därmed sämre.

Stryk chanslösa hästar
Många gånger kan det kännas svårt att spela på hästar därför att det är så många hästar i varje lopp att hålla reda på. Man kan då göra så att man helt enkelt stryker de hästar i programmet som man bedömer som chanslösa. På detta vis blir det ett mindre antal hästar att hålla reda på.

Ranking
Man kan också ta hjälp av de s.k. rankingprogram som finns till datorer. Ett bra rankingprogram gör grovjobbet åt dig, plockar fram favoriter m.m. Rankingprogram behöver inte vara dyra investeringar. Egen ranking Du kan även göra din egen ranking utifrån de tips som ges på TravRevyns sidor.

Skriv aldrig av tidningarnas tips direkt. För det första måste deras tips lämnas för tryckning redan i början av veckan, systemen blir därigenom inte riktigt genomtänkta. Man måste invänta strykningar m.m. Numera finns det också s.k. 071-nummer man kan ringa för att få senaste nytt från 'stallbacken'. Samtalen kostar visserligen mer än vanliga telefonsamtal men har ibland visat sig lönande.